| Av Joel Vogler Lördagen den 15 november, 2008 - 11:26: |
Knut Egil, jag håller med om att 99 år kan vara ett för lågt värde för högsta levnadsålder.
Men under Inställningar/Inmatning kan du själv välja vilka värden du vill ha både för "Högsta levnadsålder", "Minsta ålder att få barn" och "Högsta ålder för kvinna att få barn".
| Av Knut Egil Hamre Lördagen den 15 november, 2008 - 16:43: |
Hei Joel Vogler. At man selv kan velge grenser for høyeste levealder etc. etc. er jeg selvfølgelig klar over (jeg har vært DISGEN-bruker i 21 år og også fadder i noen år). Problemet er at om man setter høyeste levealder til OVER 99 år mister man en viktig kontrollmulighet.
Jeg skal forsøke å forklare med et eksempel. Ponera att jeg velger å sette høyeste levealder til 110 år. Så vil jeg registre en person som føddes 1941 og avled 1950, altså ni år gammel. Hvis jeg da i fødselsnotisen feilaktig registrerer 1841 i stedet for 1941 blir den avlidnes levealder 109 år, og feilen oppdages IKKE ved ”Kontroll av notiser”!! Hvis jeg derimot velger å sette høyeste levealder til 99 år kommer det en feilmelding ved ”Kontroll av notiser”, og når jeg sjekker personens data vil jeg trolig oppdage at jeg har tastet fødelseåret feil.
Poenget med mitt forslag er at man ved å kunne ”bocka av” det som virker være feil (men som i virkeligheten er korrekt) kan hindre at samme feilmelding kommer igjen, og igjen, når man senere kjører ”Kontroll av notiser”.
| Av Joel Vogler Lördagen den 15 november, 2008 - 17:27: |
Aha, du menar att du vill ha kvar den generella kontrollen på 99 år, men för enstaka "gamlingar" kunna markera att den höga åldern faktiskt är rätt och inte behöver visas som ett fel vid varje kontroll. Ja, som syns av exemplet vore det verkligen bra!
| Av Knut Egil Hamre Söndagen den 16 november, 2008 - 09:05: |
Til Joel Vogler. Du har oppfattet poenget! Det er også andre registreringer som DISGEN ppfatter som feilaktige, men som i virkeligheten ikke er feil. Jeg nevnte tidligere at om specialnotisten brukes til å registrere datoen for skifte (som alltid inntreffer etter dödnotisen) vi dette oppfattes som feilaktig av DISGEN. Oforskat-notisen er et annet eksempel på notiser som kan medføre ”falsk” feilmelding.
Konklusjon: Det er bra at DISGEN har ”Kontroll av notiser” og funksjonen kan trolig forbedres med flere logiske kontroller, men brukeren bør etter en manuell kontroll ha mulighet til å ”avbocka” feilmeldinger.
| Av Christer Gustavsson (M04621) Söndagen den 16 november, 2008 - 19:37: |
Jag ställde tidigare en frågan om olika standardiserade analyser som man vill göra på sitt material. Det som finns idag bygger huvudsakligen på en person. Vad skulle man vilja göra om man ser på relationen med en annan individ och dennes händelser/egenskaper. Ett ex är att man skulle vilja finna alla personer som har barn men ingen mamma/pappa till dem. Något mer?
| Av Jan Jutefors (M10939) Söndagen den 16 november, 2008 - 20:53: |
Det skulle ju vara bra att kunna söka efter saknade källangivelser t.ex.
| Av Sten-Sture Tersmeden Söndagen den 16 november, 2008 - 21:03: |
Kontroll av alla länkar till bilder
| Av Daniel Berglund Söndagen den 16 november, 2008 - 23:45: |
Rimlighetskontroll av patronymikon, så att Lars barn heter Larsson eller Larsdotter allihop. Fast då får man förstås ha bivillkor eftersom systemet brakar ihop i slutet på 1800-talet som senast, och tidigare i städer och/eller yrkeskategorier osv.
Någon geografisk kontroll, så att Nils och Lisas barn vid späd ålder finns i samma geografiska trakt som Nils och Lisa själva, och helst vid likartade tidpunkter. Finns naturligtvis många undantag, men det kanske kan vara idé att fånga upp barn som så att säga råkat hamna i fel familj.
Förnamnskontroll, som delvis anknyter till Runars förslag härovan. Man kunde skicka med en lista med förnamn och kolla mot den. "Okända" förnamn flaggas det för. Ev samkörning med Discount för att få en geografisk och tidsmässig koll också.
| Av C-G Magnusson Lördagen den 22 november, 2008 - 12:19: |
Utgående från en person skriva ut en släktutredning av besläktade personer med ett särskilt efternamn och med valfritt antal nivåer med anhöriga (som ej bär namnet). Idag kan ju efternamnen lika gärna gå via kvinnliga som manliga sidan. Antar att det finns vedertagna sätt att skriva ut dylika släktutredningar. Det kanske redan idag går att få ut på ett enkelt sätt, men har inte funnit det.
| Av Christer Gustavsson (M04621) Söndagen den 23 november, 2008 - 20:23: |
C-G, kan du utveckla lite mera vad du menar? På vilket sätt underlättar det din forskning?