| Av Nils-Åke Bjäresten Måndagen den 26 januari, 2009 - 20:54: |
Den här diskussionen börjar bli riktigt intressant. Som skäl för att använda 1989 års kommunindelning har här angetts att det året gjordes en sammanställning av Sveriges församlingar med historik till tidigt 1600-tal. Vad som avses torde vara Skatteverkets historiska databas "Sveriges församlingar genom tiderna". Det är på www.skatteverket.se man kan hitta den kommunbaserade församlingsindelning som fått en dominerande ställning i den svenska släktforskarrörelsen. Men tittar man noga på Skatteverkets länkar finner man att den kommunbaserade församlingsindelningen är endast ett av de alternativ som erbjuds.
Jag deltar i Släktforskarförbundets senaste projekt "Namn åt de döda". Den senast utgivna dödskivan omfattar åren 1947-2006. Det nya projektet syftar till att komplettera med åren 1901-1946. Bland de som dog i början av denna tidsperiod finns personer födda före 1820. Trots detta har Släktforskarförbundet valt att sortera församlingarna på den kommunindelning som gällde år 1989. Deltagarna i projektet förväntas att för varje död person uppge församlingen där personen föddes samt länet som församlingen hörde till. Dessa uppgifter finns i en församlingsbok. Det är ganska ofta man träffar på svårtolkade församlingsnamn och ibland vill man kontrollera om en uppgiven församling verkligen har existerat. Ett alternativ är då att utnyttja projektets egen församlingsindelning. I värsta fall får man då gå igenom alla län och kommuner och hittar ändå inte församlingen, t ex på grund av att prästen har stavat församlingsnamnet fel. Alternativt kan man leta i Disgens ort-träd som också bygger på 1989 års kommunindelning. Jag har ganska nyligen upptäckt att det finns ett smidigare alternativ som jag nu skall beskriva genom ett aktuellt exempel.
Jag har träffat på en person som dog 1929-07-17 i Sövestad (M) och som i församlingsboken uppgavs vara född 1845-11-23 i Bjurkärn, Örebro län. Jag har inte kunnat hitta den församlingen med hjälp av 1989 års kommunbaserade församlingsindelningar. Man kan lösa detta problem med hjälp av "Sveriges församlingar genom tiderna" men då måste man skippa den kommunbaserade församlingsindelningen. Man går till www.skatteverket.se och väljer "Folkräkning" och "Historia". Därefter väljer man "Sveriges församlingar genom tiderna" och sedan "Förteckning". Då får man upp en lista med begynnelsebokstäver och i denna lista klickar men på B. Då får man upp i bokstavsordning alla församlingar som börjar med B, bl a 7 församlingar som börjar med Bjur. Bland dessa församlingar finns inte Bjurkärn men i stället hittar man Bjurtjärn som tillhörde Örebro län åren 1779-1951. Från 1952 tillhör Bjurtjärn Värmlands län. Jag anser att rätt svar i det här fallet är: Bjurtjärn, Örebro län. För det är väl ändå de förhållanden som gällde vid tidpunkten för den aktuella händelsen ( i detta fall födelsen ) som intresserar oss släktforskare?
| Av Tom Barckman Måndagen den 26 januari, 2009 - 23:43: |
Det finns också en diskussion i samma ämne på Arkivguidens Forum. Där finns också en del intressant att läsa.
Jag kommer att följa Ingvars råd, att kvarhålla länet, eftersom det annars kan ställa till det i Disgen/Disbyt. Och om orten bytt läns/landskaps eller kommuntillhörighet, så antecknas det i ortens Beskrivning.
Nils-Åke! Jag har också problem men orten Säterbo nära Arboga. Men tillhörig Södermanland eller Västmanland? Det var därför jag startade den här diskussionen. Disgen, och Arkivguiden, har angett Södermanland, så det har jag hållit mig till. Men jag undrar om inte Säterbo nu ligger i både länet och landskapet Västmanland.
Och Din sista mening håller jag egentligen med Dig om, men Ingvars råd om en notering om förändringen i ortens Beskrivning borde nog göras, oavsett om Du använder dagens eller det historiska namnet. Då hittar man ju alltid rätt.
Mvh Tom
| Av Alf Christophersen (M00919) Tisdagen den 27 januari, 2009 - 00:19: |
Tom.
Jeg lurer på en ting, har du oppdatert ortsdatabasen i senere tid ??
I min Disgen 8.1e etter oppdatering er nemlig Säterbo plassert i Västmanland len og landskap :-)
| Av Tom Barckman Tisdagen den 27 januari, 2009 - 11:16: |
Alf!
Jaha. Så här blir det när man håller på i två olika forum. Jag har blandat ihop! I Arkivguiden ligger Säterbo i Södermanland. I Disgen ligger det i Västmanland. Så Du har så rätt Alf. Och min ortsangivelse i mitt släktforskarmaterial anger Västmanland (U). Tack för rättelsen!
| Av Nils-Åke Bjäresten Tisdagen den 27 januari, 2009 - 20:51: |
Skatteverkets historiska databas "Sveriges församlingar genom tiderna" kan vara en förnämlig resurs inom släktforskningen om den används på rätt sätt. Jag skall här försöka informera om vad jag anser vara mest användbart i den databasen. Jag kommer även att nämna vad jag tycker är mindre bra för släktforskaren.
När man kommer till "Sveriges församlingar genom tiderna" möts man av en kort introduktion där det till höger finns en navigeringslist. Där klickar lämpligen först på "Förord" och läser igenom detta. Där står bl a: "Uppgifterna i matrikeln innefattar - så långt det varit möjligt - en redogörelse från äldsta tid till den 1 januari 1988. Efter genomläsningen kan man gå tillbaka till navigeringslisten och klicka på "Läsanvisningar". Läsanvisningarna avser huvudförteckningen och den når man från navigeringslisten genom att klicka på "Förteckning". Huvudförteckningen innehåller information som är mycket intressant för släktforskaren.
I navigeringslisten kan man också klicka på "Församlingar" och då får man möjlighet att välja mellan följande alternativ: "Församlingarna kommunvis", "Särskilda slag av församlingar" och "Församlingar med förlossningsanstalter fram till 1947". "Församlingarna kommunvis" upptar alla i huvudförteckningen upptagna församlingar ordnade efter den år 1988 gällande kommunindelningen. Detta är en mycket speciell förteckning som Skatteverket förmodligen har tagit fram för eget bruk. Jag menar att denna förteckning är direkt olämplig för den som sysslar med släktforskning före år 1950. Före 1950 var kommunerna relativt små enheter som sedan blev storkommuner och därefter ännu större kommuner. Detta påverkade också länsindelningen. Det tycks ha varit så att man eftersträvade att varje ny kommun i sin helhet skulle höra till ett visst län. Som exempel på en stor förskjutning av en länsgräns kan nämnas att man 1971 flyttade gränsen mellan Kristianstads län och Malmöhus län så att församlingarna Glemminge, Hörup, Ingelstorp, Valleberga och Löderup hamnade i Malmöhus län. Den nya länsgränsen hamnade strax öster om Hörup och Löderup. Mellan Löderup och den gamla länsgränsen ligger församlingarna Valleberga och Ingelstorp. När det har skett så stora förändringar i länsindelningen är det klart olämpligt att ha "Län" som högsta nivå i en ort-databas. Så länge Svenska Kyrkan var en statskyrka var församlingsgränserna relativt stabila och därför är det mera logiskt att bygga upp en ort-databas på det sätt som skett i "Huvudförteckningen".
I Huvudförteckningen finns en hel del information om församlingarna. Efter församlingens namn finns en församlingskod där de 2 första siffrorna anger län, nästa 2 tycks ange kommun och de båda sista anger nummer inom kommunen. Det tycks vara så att församlingskoden uppdateras kontinuerligt, det är alltså inte fråga om historiska uppgifter. För Skatteverket är nu Kristianstads och Malmöhus län endast historiska begrepp. Nu är det Skåne län som gäller och detta län har sifferkoden "12". För församlingar som inte bytt län finns ingen ytterligare länsinformation utöver länskoden. Att t ex Bjäresjö först hörde till Malmöhus län och sedan Skåne län betraktas inte som ett byte av län. För Löderup finns det däremot noterat att denna församling tillhörde Kristianstads län fram till 1970 och därefter Malmöhus län.
För varje församling anges pastorattillhörighet vid olika tidpunkter. För att få reda på vilka församlingar som hörde till pastoratet måste man gå till huvudförsamlingen. Som exempel börjar vi med att titta på Ystads Sankt Petri som har församlingskoden 128600. Här anger 12 Skåne län, 86 anger Ystads kommun och 00 betyder att församlingen inte längre existerar. Det är noterat att församlingen tillhörde Bjäresjö pastorat fram till år 1677. Åren 1677-1868 hette pastoratet Ystads Sankt Petri och i detta pastorat ingick även Bjäresjö församling. Åren 1868-1884 hörde församlingen till pastoratet Ystads Sankta Maria.
Bjäresjö församling har församlingskoden 128606. Församlingen tillhörde Bjäresjö pastorat fram till år 1677 och i detta pastorat ingick även Ystads Sankt Petri. Åren 1677-1868 hörde församlingen till pastoratet Ystads Sankt Petri. 1869-1927 hette pastoratet Bjäresjö som även omfattade Hedeskoga. 1927-1961 hörde församlingen till Sövestads pastorat och från 1962 hörde församlingen till Balkåkra pastorat. Går man sedan till Sövestad finner man att i Sövestads pastorat åren 1927-1961 ingick församlingarna Sövestad, Bromma, Bjäresjö och Hedeskoga.
| Av Nils-Åke Bjäresten Fredagen den 30 januari, 2009 - 11:22: |
Jag måste rätta till ett förargligt fel i mitt föregående inlägg: Jag lät påskina att kommunkoderna kunde skilja i Huvudförteckningen och i "Församlingarna kommunvis". Detta är inte riktigt. Som exempel valde jag Löderup (vilket inte var så bra för i min tankevärld tycks Löderup fortfarande höra till Kristianstads län) och konstaterade att denna församling hade länskoden 12. Detta berodde inte på att församlingen ingick i Skåne län utan den rätta orsaken är att församlingen 1971 överfördes till Malmöhus län och fick då den länskod som gällde för Malmöhus län, dvs 12. Om man i stället tittar på Tomelilla som alltid legat i Kristianstads län så finner man att församlingen Tomelillas kommunkod är 1160 både i Huvudförteckningen och i "Församlingarna kommunvis".
Skåne län bildades den 1 januari 1997. Det nya länet tog över den länskod som tidigare gällt för Malmöhus län, dvs 12. Men i "Sveriges församlingar genom tiderna" avser koden 12 Malmöhus län och koden 11 används för Kristianstads län. Detta gäller både Huvudförteckningen och "Församlingarna kommunvis".
Beträffande Ystads kommun återger jag följande information från Wikipedia:
Vid kommunreformen 1952 grupperades områdets kommuner i följande storkommuner: Glemmingebro (av Bollerup, Glemminge, Ingelstorp, Tosterup och Övraby), Herrestad (av Baldringe, Borrie, Bromma, Hedeskoga, Högestad, Stora Herrestad, Stora Köpinge, Sövestad och Öja), Ljunits (av Balkåkra, Bjäresjö, Sjörup, Skårby och Snårestad) och Löderup (av Hörup, Löderup och Valleberga, i dåvarande Kristianstads län). Ystads stad förblev oförändrad.
Av den fortsatta framställningen i Wikipedia framgår att Ystads Kommun bildades 1971 genom sammanläggning av Ystads stad och tre av de 1952 bildade landskommunerna (Herrestad, Ljunits och Löderup). Landskommunen Glemmingebro delades så att Glemminge och Ingelstorp kom till Ystad, medan Bollerup, Tosterup och Övraby överfördes till Tomelilla Kommun.
| Av Jörgen Tollesson Fredagen den 30 januari, 2009 - 16:06: |
Sveriges församlingar genom tiderna utgavs först som bok. Mitt exemplar är tryck 1989 (jag vet inte om det har tryckts mer än en upplaga).
Senare (efter att boken var utgången från förlaget?) har det hela publicerats på internet. Det är alltså ingen databas, utan html-sidor med boktexten, där församlingsbeskrivningarna har delats upp på en sida per bokstav; det har också lagts in klickbara länkar vid hänvisning till andra församlingsnamn.
Att det är boktexten är också förklaringen till att det inte görs några uppdateringar vid ändringar i församlings- och länsindelningen. Och att den i boken redovisade indelningen är den som gällde den 1/1 1988 (med senare genomförda ändringar som beslutats under 1988) har helt enkelt med bokens utgivningstid att göra; ingenting annat speciellt skedde då.
Den diskussion i Arkivguidens Forum, som det hänvisas till ovan, finns här: Arkivguidens Forum: Övriga ämnen: Län eller landskap.