| Av Karl Edvard Thorén (M04089) Onsdagen den 26 april, 2006 - 22:05: |
Hej Ernst!
Om Du skriver ett antal Textnotiser för en person och sedan går över till biografi så är det den sista text notisen som syns där.
Jag vet inte anledningen till att biografi fliken har införts men jag använder den inte. Om jag inte minns fel finns ett förslag att ta bort den.
Betr. den försvunna texten tror jag den är försvunnen i och med att Du klickar på avbryt. Om Du vill göra ändringar i den text Du granskar så gå ner i rutan där Du skrev och ändra och sedan granska igen.
| Av Ernst Nyberg Torsdagen den 27 april, 2006 - 17:17: |
Till Karl Edvard Thorén:
Må vara att det som skrivs på kortet Biografi syns sist på kortet Notiser. Vad har det för betydelse? Texten från Biografi syns först under rubriken Levnadsbeskrivning på t.ex. en ansedel! Och det är väl naturligt - man kan ju till vardags nästan sätta likhetstecken mellan Biografi och levnadsbeskrivning. Och att skapa sådana är väl ett av de stora målen för hela släktforskningsjobbet!
Förövrigt tycker jag att begreppet levnadsbeskrivning har en undanskymd plats i manualen. Slår man upp ordet i det alfabetiska registret så kammar man ju noll. Man stöter på den först bland inställningar när man väljer notiser för huvudpersonen och för LEVNADSBESKRIVNINGEN - en i sig ganska säregen gränsdragning.
| Av Ernst Nyberg Torsdagen den 27 april, 2006 - 17:59: |
Till er som är bra på användning av notiser:
Innan jag skaffade Disgen hade jag gjort en levnadsbeskrivning för min morfar. Nu ville jag veta hur ni, som är vana att använda programmet, skulle mata in dessa uppgifter med hjälp av de verktyg programmet erbjuder (främst notiser antar jag). Och hur skulle utskriften därefter se ut? Så här lyder levnadsbeskrivningen (datumbundna händelser som giftermål, barnens födelse mm. finns på annan plats): Han lämnade hemmet 1875 då han var 15 år gammal, för att bli dräng på Borgby Hållis. Redan 1886 flyttade han till Bollstad Nedre Finns, där han var dräng till november 1889. Då flyttade han till Tenala där han först en kortare tid var dräng på Svedjekulla Östergård varefter han blev stalldräng på Gretarby. I det sammanhanget gifte han sig. Hustrun och den "under äktenskapslöfte sammanaflade sonen Hjalmar" flyttade från Pojo till Gretarby. I novmeber 1891 flyttade alla tillbaka till Pojo. Efter en kortare vistelse på Malmas i Degerby, slår sig familjen ner i Skogböle Östergård på Valkjävi torp. Vistelsen här blev relativt lång, men 1897 flyttade de till Bjärnå, där de ingick bland Koskis bruks arbetare i brukets egen församling. Vistelsen i Bjärnå varade endast ett år. Ubder den tiden dog Nestor i mässlin, drygt ett år gammal. Familjen återvände till Pojo, nu till Skogböle Westergård. Därifrån flyttade de 1901...1902 till Grabbskog Sågtorp. Där titulerades morfar torpare, tidigare hade han varit dräng, dagsverkare och arbetare.
Från mars 1904 arrenderade han Nordlings torp i Thorby av Fiskars bruk. Där fick familjen äntligen ett fast hemvist efter allt kringflackande. Vid det här laget var morfar 34 år gammal. Barnen var 14, 12, 10, 9, 5 och 3 år gamla, det yngsta 7 månader. I Thorby föddes familjen sista barn, Maire, år 1908. Arrendetiden för torpet var till att börja med 5 år, men förlängdes stegvis så att det till slut gällde så länge någondera av föräldrarna levde. Torpets storlek anges inte i de handlingar jag har kommit över, men byggnadsbeståndet framgår ur ett syneinstrument från år 1904. Ett nytt bostadshus uppfördes 1920. Torpet gav hela familjen levebröd. Barnen fann i tur och ordning en egen plats i livet, men barndomshemmet förblev en central plats för alla och här samlades man varje sommar så länge morfar och mormor levde.
| Av Knut Egil Hamre (M00777) Torsdagen den 27 april, 2006 - 19:17: |
Så här skulle det t.ex. kunna se ut om du skriver in hela texten under ”Biografi”:
¥
¥
Han lämnade hemmet 1875 då han var 15 år gammal, för att bli dräng på Borgby Hållis. Redan 1886 flyttade han till Bollstad Nedre Finns, där han var dräng till november 1889. Då flyttade han till Tenala där han först en kortare tid var dräng på Svedjekulla Östergård varefter han blev stalldräng på Gretarby. I det sammanhanget gifte han sig.
¶
Hustrun och den "under äktenskapslöfte sammanaflade sonen Hjalmar" flyttade från Pojo till Gretarby. I novmeber 1891 flyttade alla tillbaka till Pojo.
¶
Efter en kortare vistelse på Malmas i Degerby, slår sig familjen ner i Skogböle Östergård på Valkjävi torp. Vistelsen här blev relativt lång, men 1897 flyttade de till Bjärnå, där de ingick bland Koskis bruks arbetare i brukets egen församling.
¶
Vistelsen i Bjärnå varade endast ett år. Under den tiden dog Nestor i mässlin, drygt ett år gammal. Familjen återvände till Pojo, nu till Skogböle Westergård. Därifrån flyttade de 1901...1902 till Grabbskog Sågtorp. Där titulerades morfar torpare, tidigare hade han varit dräng, dagsverkare och arbetare.
¶
Från mars 1904 arrenderade han Nordlings torp i Thorby av Fiskars bruk. Där fick familjen Äntligen ett fast hemvist efter allt kringflackande. Vid det här laget var morfar 34 år gammal. Barnen var 14, 12, 10, 9, 5 och 3 år gamla, det yngsta 7 månader. I Thorby föddes familjen sista barn, Maire, år 1908.
¶
Arrendetiden för torpet var till att börja med 5 år, men förlängdes stegvis så att det till slut gällde så länge någondera av föräldrarna levde. Torpets storlek anges inte i de handlingar jag har kommit över, men byggnadsbeståndet framgår är ett syneinstrument från år 1904. Ett nytt bostadshus uppfördes 1920. Torpet gav hela familjen levebröd.
¶
Barnen fann i tur och ordning en egen plats i livet, men barndomshemmet förblev en central plats för alla och här samlades man varje sommar så länge morfar och mormor levde.
Ett exempel som visar hur texten skrivs ut i en ansedel skickar jag som PDF-fil direkt til din e-mail adress.
| Av Karl Edvard Thorén (M04089) Torsdagen den 27 april, 2006 - 21:34: |
Hej
Detta var en utförlig och bra levnadsbeskrivning men det finns som alltid möjligheter att göra det på olika sätt.
Jag har gjort några få inlägg i texten inom hakparentes.
Om man i stället för att skriva flyttningarna i texten använder en flytta notis så får man med orterna i ortsregistret vid utskrift och man kan få flyttningarna visade på karten.
Sedan kan man plocka in bilder mellan de olika textnotiserna.
Här följer en kopia på texten från föregående inlägg.
¶
Han lämnade hemmet 1875 då han var 15 år gammal, för att bli dräng på Borgby Hållis.
¶
[Flyttade 1886 från Borgby Hällis till Bollstad Nedre Finns.]
¶
Redan 1886 flyttade han till Bollstad Nedre Finns, där han var dräng till november 1889. Då flyttade han till Tenala där han först en kortare tid var dräng på Svedjekulla Östergård varefter han blev stalldräng på Gretarby. I det sammanhanget gifte han sig.
¶
Hustrun och den "under äktenskapslöfte sammanaflade sonen Hjalmar" flyttade från Pojo till Gretarby. I novmeber 1891 flyttade alla tillbaka till Pojo.
¶
[Man kanske vill lägga in en bild på en händelse eller en gård där man bott]
¶
Efter en kortare vistelse på Malmas i Degerby, slår sig familjen ner i Skogböle Östergård på Valkjävi torp. Vistelsen här blev relativt lång, men 1897 flyttade de till Bjärnå, där de ingick bland Koskis bruks arbetare i brukets egen församling.
¶
Vistelsen i Bjärnå varade endast ett år. Under den tiden dog Nestor i mässlin, drygt ett år gammal. Familjen återvände till Pojo, nu till Skogböle Westergård. Därifrån flyttade de 1901...1902 till Grabbskog Sågtorp. Där titulerades morfar torpare, tidigare hade han varit dräng, dagsverkare och arbetare.
¶
[Kanske åter en bild på torpet denna gång]
¶
Från mars 1904 arrenderade han Nordlings torp i Thorby av Fiskars bruk. Där fick familjen Äntligen ett fast hemvist efter allt kringflackande. Vid det här laget var morfar 34 år gammal.
¶
[En bild på hela barnaskaran]
¶
Barnen var 14, 12, 10, 9, 5 och 3 år gamla, det yngsta 7 månader. I Thorby föddes familjen sista barn, Maire, år 1908.
¶
Arrendetiden för torpet var till att börja med 5 år, men förlängdes stegvis så att det till slut gällde så länge någondera av föräldrarna levde. Torpets storlek anges inte i de handlingar jag har kommit över, men byggnadsbeståndet framgår är ett syneinstrument från år 1904. Ett nytt bostadshus uppfördes 1920. Torpet gav hela familjen levebröd.
¶
Barnen fann i tur och ordning en egen plats i livet, men barndomshemmet förblev en central plats för alla och här samlades man varje sommar så länge morfar och mormor levde.
Ett exempel som visar hur texten skrivs ut i en ansedel skickar jag som PDF-fil direkt til din e-mail adress.
| Av Knut Egil Hamre (M00777) Torsdagen den 27 april, 2006 - 21:50: |
Hej Karl Edvard,
Jag använder alltid redigeringskommandot ”Extra ort” (sidan 69 i handledningen från 2005) när jag skriver orter i text-notiser. Då kommer orten också med i ortregisteret. Dom andra redigeringskommandon är också nyttiga, särskild ”Extra datum” om man skal skriva ut på t.ex. engelska och väljer ett passande datumformat.
| Av Karl Edvard Thorén (M04089) Torsdagen den 27 april, 2006 - 21:59: |
Hej Knut!
Det har Du alldeles rätt i, som sagt man kan göra det på många olika sätt. Om man föredrar en löpande text är det bra att envända "Extra ort" som det heter men jag skulle hellre kalla det "Editera ort". Men det var en parentes.
Nu tycker nog många att det är jobbigt med de här "Extra" kommandona och så får man inte med dem i ortsdatabasen med ty åtföljande referenser.
| Av Ernst Nyberg Måndagen den 1 maj, 2006 - 15:56: |
Tack för kommentarerna. Tyvärr blev jag inte så mycket klokare på den springande punkten: Hur gör ni som inte använder Biografi-alternativet utan andra former av notiser för att mata in en levnadsbeskrivning som den jag presenterade? Det var ju just Biografialternativet Knut Egil Hamre använde i sitt svar. Det skulle jag också ha gjort, för i dagligt tal kan man ju nästan sätta likhetstecken mellan biografi och levnadsbeskrivning. Karl Edvard Thorén sade sig dock inte veta anledningen till att Biografifliken överhuvudtaget existerar. Du använder den inte sade du och tyckte dig ha hört att den eventuellt kommer att slopas. Men vad skall man då göra för att få till stånd en levnadsbeskrivning, för en sådan är väl ett av de centrala målen med hela släktforskningsjobbet. Säg nu bara inte att "MAN FÅR GÖRA SOM MAN VILL". Om man är ny så vet man inte vad man vill utan hoppas att någon erfaren talar om vad som är bäst.
| Av Gunnar Jonsson (M00707) Måndagen den 1 maj, 2006 - 21:41: |
Eftersom den text som syns i biografifliken är den som finns i den sist inlagda textnotisen, så kan jag inte se att det skulle bli några problem om biografifliken tas bort. Det är ju bara att lägga in en textnotis, så är allt som förut.
Det som eventuellt är ett problem är att all text om en person läggs som en text(biografi)notis, istället för att använda de olika notistyper som trots allt finns.
Det är absolut inget fel i att lägga allt i en text(biografi)-notis, men det finns så många fler möjligheter i förlängningen att använda alla de notistyper som finns.
DISGEN, m fl program, är ju ett hjälpmedel att registrera sin släkt. Man ska absolut inte vara tvingad att använda alla de funktioner som finns.
| Av Ellinor Paurell Tisdagen den 2 maj, 2006 - 10:37: |
Jag använder mig både av notistyperna född, flyttat etc. och en textnotis om samma händelse. Det ger visserligen lite merarbete vid inmatningen, men jag har då alla sökfunktioner i DISGEN kvar och kan vid utskrift välja om jag vill ha texten i form av korta händelsenotiser eller som en fylligare levnadsbeskrivning med löpande text.