En av nyheterna i Disgen 8 var den strukturerade källhanteringen. I Disgen-handledningen beskrivs denna på sidorna 29-32. I Diskulogen har det också skrivits om den strukturerade källhanteringen. Först skrev Christer Gustavsson i nummer 56 och sedan skrev Maria Gällman i nummer 59. Marias artikel tycks ha blivit normgivande och nu anordnas kurser i källhantering utgående från denna artikel.

Källhanteringen i den nuvarande formen är problematisk och det behövs ett nytänkande. "Hur utforma en källhänvisning? Grundregeln är enkel. Källhänvisningarna ska göra det lätt att återfinna uppgifter i källmaterialet, både för dig och andra." (Citat hämtat från Holgers Manual 7.0.)

Det Maria beskriver i sin artikel kan möjligen lämpa sig för den som forskar i arkivens originalhandlingar. Mitt landsarkiv ligger i Lund och jag bor i Linköping. Min släktforskning har därför kommit att i första hand basera sig på SVAR:s mikrokort, både egna och lånade. Och framöver blir det huvudsakligen Genline kompletterat med CD-skivor inköpta från DigiArkiv.

För att lätt kunna återfinna en uppgift som jag hittat i ett mikrokort har jag använt hänvisningstexter som kan se ut så här: m 2/3 r2 b8 vä. Här står m för mikrokort, 2/3 innebär att källan består av 3 kort och det är kort nr 2 som avses, bilden finns i den 2:a raden och uppgiften finns i den vänstra delen av radens 8:e bild. Tyvärr finns det ingen naturlig plats för en sådan hänvisningstext i Disgens strukturerade källhantering. Efter en del experimenterande blev det så att jag skrev dessa hänvisningstexter efter datumangivelsen, se bild 18 i Disgen-handledningen. Nu har jag emellertid upptäckt att detta inte är en bra lösning, därför att man vid Gedcom-export får felutskrift om det finns någon text efter datumangivelsen. Därför har jag flyttat alla dessa hänvisningstexter till platsen där det är tänkt att man skall ange sidnummer. Detta kan emellertid inte betraktas som en permanent lösning eftersom det leder till att utskrifterna från Disgen blir ganska misslyckade.

Disgen använder trädstrukturer både för orter och källor. Jag anser att man vid vidareutvecklingen av Disgen även bör titta på andra alternativ. Trädstrukturen fungerar t ex dåligt om man beträffande orter ofta måste växla mellan olika län. I sådana fall hade det varit bättre med en ortdatabas som hålles sorterad i bokstavsordning. Liknande argument gäller för källor. Exempel på släktforskarprogram med källdatabaser sorterade i bokstavsordning är Holger och Legacy. Ett framtida Disgenprogram skulle kanske kunna erbjuda båda alternativen så att det blir möjligt att välja trädstruktur eller sortering i bokstavsordning.

Eftersom Disgens trädstruktur inte kan exporteras till andra släktforskarprogram bör man se till att varje källa får ett unikt namn, t ex
Titel: Bjäresjö (M) födelsebok C:4 1782-1847
Kort titel: Bjäresjö (M) fb 1782-1847.
Inte ens den fullständiga titeln behöver göras särskilt komplicerad. Bjäresjö C:4 innehåller även uppgifter om vigda och döda, varför man lämpligen delar upp C:4 i 3 källor, nämligen födelsebok (fb), vigselbok (vb) och dödbok (db). En hänvisningstext till den nämnda källan kan se ut så här:
GID 1185.29.70400, D-A C:4 25/186, SVAR 40576 1/4 r3 b8 vä
Den händelse som avses är att Gertrud Möllersten föddes 1794-03-23 i Bjäresjö. Uppgiften har jag hittat på 3 ställen som avser samma sida i originalboken. Uppgifterna i SVAR:s mikrokort är delvis oläsliga. Genlines bild är lättare att läsa eftersom man har möjligheten att göra bilden ljusare eller mörkare. Bäst är utan tvekan DigiArkivs bild.

Jag avser att tills vidare ange källor på det sätt som jag här kortfattat har beskrivit. Nu hoppas jag att det finns andra släktforskare som i detta forum kan komma med ytterligare förslag till hur källhanteringen skall kunna förenklas.

Mvh,
Nils-Åke Bjäresten
Medlem nr 15361

Av Niklas Lundin Söndagen den 16 april, 2006 - 18:43:

Jag använder en variant av Maria Gällmans förslag och den ser ut som följer med start på "Översta Gruppen"

(Blå) Yggdrasil
.(Arkiv) Kyrkoarkivalier
..(Flagga) Sverige
...(Mapp) Östergötlands län (E)
....(Karta) Linköping
.....(Kyrka) Kärna
......(Bok) Födelse och dopböcker
.......(Källa) Kärna församling (E) Födelse och dopbok 1761-1808
........(Årtal/Datum) 1764
.........(Citat) 1764-09-17 p 244

Utskriften blir då: Kärna församling (E) Födelse och dopbok 1761-1808 p 244
Det tycker jag ger en fullgod och tydlig information. Speciellt om man kopplar GID-numret också.
Problemet är hur man hantera de personer som finns under _scb Östergötland och därmed inte är knutna till någon specifik församlingsbok.

Niklas
m30055

Av Nils-Åke Bjäresten Måndagen den 17 april, 2006 - 06:59:

Niklas,
Med mitt system klarar man SCB-utdragen utan problem, t ex
Titel: Bjäresjö (M) dödboksutdrag SCB 1860-
Kort titel: Bjäresjö (M) db-utdr 1860-
En hänvisningstext kan då se ut så här:
SVAR CL2102 15/15 r5 1930 nr 11.
CL2102 omfattar flera församlingar men Bjäresjö hittar man lätt på det 15:e kortets 5:te rad.

Av Niklas Lundin Måndagen den 17 april, 2006 - 11:54:

Nils-Åke,
Ja, det kanske krävs ett nytänkande här.
Marias artikel är ju trots allt fyra år gammal.
Jag har 1500 personer i min släktforskning och kanske 20000 notiser. Fram till nu har jag efter tips från en fadder använt en annan variant på källstrukturen, en som inte visar församling utan endast t ex C:3 1780-1833 p 244
Där var det också lätt att få med "_scb"
Många anser dock att Marias system är det rätta och vad jag förstår lär man också ut detta i cirklar.
Kanske ska jag lugna mig lite. Man vill ju inte ändra 20000 notiser till ett system som inte är allmänt vedertaget.

Niklas

Av Eva Dahlberg Måndagen den 17 april, 2006 - 12:05:

Man lär ut det i Stockholm, DIS-Öst. Det är möjligt att även andra regionföreningar lär ut något liknande.

Det finns olika varianter på källhänvisningar, och olika skolor om hur de utformas.

Givetvis ska källhänvisning göras och också göra det möjligt att hitta en källa oavsett vilket medium som kyrkboken befinner sig i (original - sällan man får studera ens om man åker till arkivet - mikrofilm - mikrokort - Genline eller SVAR dvs bild på Internet - bild på cd). Dessutom finns andra typer av källor, som t.ex. avskrifter.

En sak jag alltid vänt mig mot i artikeln från 2002 är att man döpt om arkiv till arkivalier, pga. missuppfattning om att arkiv endast syftar på byggnaden.

Beteckningen kyrkoarkiv är också en samling kyrkböcker, inte bara platsen de förvaras i (jämför bibliotek som kan vara både en byggnad och en boksamling) (jfr SAOB på Internet).

Hälsningar,
Eva Dahlberg
medlem 7851

Av Eva Dahlberg Måndagen den 17 april, 2006 - 12:23:

PS. Som framgår här DIS Forum: 3. DISGEN - Släktforskarprogrammet: Källor och citat: Visa källhänvisningar i ett inlägg av Kai Thurfors den 21 mars 2006, pågår en förstudie av förbättrad källhantering i en kommande version av DISGEN.

Hälsningar,
Eva

Av Niklas Lundin Måndagen den 17 april, 2006 - 19:07:

Om någon har tips på hur man lägger in Födde eller Vigsel eller Död från "_scb ---- län" med Marias metod blir jag tacksam.

Niklas

Av Leif Svensson Måndagen den 17 april, 2006 - 22:33:

Hej Niklas
Du kan skapa en ny grupp SCB-register eller lägga in dem under resp län som kanske redan har.
Grupp SCB-register
Grupp Värmland
Källa SCB-register 1860-1895 (källa)
Grupp Födda (ibland är födda, vigda , döda i samma bok)
Grupp 1860-talet
Grupp 1861
Citat 1861-10-12

Du kan sätta källa på en lägre nivå om du vill
men det är lättare att bygga på med grupper under källa, och skapa den struktur som passar dig.
Maila mig om du behöver mer info

Mvh
Leif Svensson
DIS Aros

Av Christer Gustavsson Måndagen den 17 april, 2006 - 23:16:

Jag vill bara göra er uppmärksamma på att SCB-registren är sekundära källor eftersom de är avskrifter av födelse-, vigsel- och dödböcker. Om ni är medvetna om detta, så kan ni ju bara lämna mina synpunkter utan åtgärd.

Av Eva Dahlberg Tisdagen den 18 april, 2006 - 05:58:

SCB-utdragen är inte heller en del av kyrkoarkiven, utan de ingår i SCB:s arkiv.

Hälsningar,
Eva Dahlberg
medlem 7851