Vad gör vi om 10 år när Genline inte finns kvar eller det har kommit ett nytt media som visar allt annorlunda. Då sitter man där med information som inte är värt något alls.

Av Karl-Edvard Thorén Fredagen den 3 september, 2004 - 17:25:

Disgen och Genline.

Det ät just för att man inte ska luras att vara nöjd med Genline's ID-nummer som man också ska notera källan, d.v.s. kyrkboken's vol. och sida.

Av Per-Åke Svensson Söndagen den 5 september, 2004 - 00:33:

En identitetsbeteckning är identifierande bara i ett givet sammanhang. Helst bör en identitetsbeteckning vara unik, dvs en och endast en beteckning pekar på ett visst objekt, men det räcker med att den är entydig, dvs den pekar på ett enda objekt. Det gör inte så mycket om två eller flera identitesbetecknigar pekar på samma objekt.

GID-numret är entydigt i Genlines system. (Det är inte unikt, jag har upptäckt fall där samma sida nås via olika GID-nummer, men det kan möjligen bero på att man dubbelfotograferat när man gjorde mikrofilmen som Genline utgår ifrån.) GID-numret är naturligtvis användbart som identifiering bara under det systemets livslängd, men under den tiden är det bättre än annat därför att det ger direkt tillgång till ett visst uppslag.

Volymbeteckning och sidnummer är identifierande i det större och varaktigare svenska "kyrkbokssystemet", som utgör original.

Eftersom sammanhangen är olika måste båda identitetsbeteckningarna lagras. Om man om X år kommer på ett nytt sätt att lagra kyrkboksinformationen (som tex skulle kuna utgå direkt från originalböckerna, ta hänsyn till dubletter, osv) skulle man kanske i det systemet behöva använda en tredje identifieringsbeteckning som skulle fungerar bra där. Det ser jag inte som något större problem. Om identifieringsbeteckningarn i "kyrkbokssystemet" lagras på ett enda välstrukturerat sätt (utformat för att senare kunna maskintolkas), så kan man förhållandevis lätt göra en konverteringstabell om det behövs.

Jag tänkte mig en överföring av data på kommando, men som Karl-Edvard formulerar saken, så är det egentligen enklare än så: det skulle räcka långt med att Genline presenterade en kopieringsbar sträng som innehöll såväl GID-nummer som fullständig kyrkboksidentifiering. En sådan lösning har också fördelen att den är till nytta också för andra än dem som använder Disgen.

Av Bo-Arne Östborg Söndagen den 5 september, 2004 - 08:13:

Ett litet problem med Genlines sidnummer är att de ofta avviker från bokens sidnummer. Jag har även funnit volymer med omvänd numrering, dvs. fallande Genlinesidor för stigande boksidor. Många kyrkböcker innehåller lösa lappar som får egna sidnummer i Genlines indexering och därmed förskjuter numreringen. Att rätta till sådant vore ju ett helt manuell arbete (och därmed dyrt).

Av Tim Granroth Söndagen den 27 februari, 2005 - 20:31:

Hej!
Är det någon som vet om det går att läsa även finska kyrkböcker online?

Av Björn Claesson Söndagen den 27 februari, 2005 - 21:52:

Tim
Gå in på Genealogia.fi

/Björn

Av Rolf Nilsson Fredagen den 6 maj, 2005 - 10:49:

Hur ändra från gamla versionen till nya 2.0 genline family finder??

Har installerat Nya versionen. Den fungerar bra ifrån Windows!

I DISGEN 8.1 startas dock den gamla versionen

Av Kjell Johansson Fredagen den 6 maj, 2005 - 11:23:

Rolf,Klicka här! Där finns massor skrivet om GFF2

http://genealogi.aland.net/discus/messages/3539/50578.html?1115321969

Av Rolf Nilsson Onsdagen den 25 maj, 2005 - 14:25:

Det finns idag ingen fungerande koppling ifrån Disgen till GFF2! Kommer den? Vad säger utvecklarna av Disgen!

Av Christer Gustavsson Onsdagen den 25 maj, 2005 - 15:51:

Rolf, det kom som en överraskning för oss att Genline avvecklade kopplingen i GFF2. Men det går fortfarande att köra GFF1 från Disgen.

Diskussioner pågår mellan DIS och Genline hur (och när) vi ska lösa det med GFF2.1 och nästa version av Disgen.