| Av Olof Cronberg Måndagen den 22 september, 2008 - 22:46: |
Hej allesammans!
Det är en viktig diskussion. Jag har väntat lite med att ge mig in i denna diskussion för se vilka synpunkter som kommer fram utan att jag har påverkat diskussionen.
Niklas Hertzmans test med att plantera felaktig info är ju intressant. Erfarenhetsmässigt är det alltid svårt att ändra felaktig info så snart den är publicerad. Jag minns att jag redan på 80-talets mitt läste en amerikansk artikel om en felaktig släktlinje, som med övertygande bevis hade blivit ändrad av modernare forskning. Av 17 släktträd hade 2 rätt info och 15 den gamla.
Jag tycker nog inte det är konstigt att 8 personer litar på Niklas som ju är en vederhäftig släktforskare;-) Jag skulle önska att de flesta av dessa 8 tagit kontakt med honom.
Det är ingen tvekan om att Disbyt är en mycket viktig resurs för Dis. Det finns skäl för att vi åter går igenom hur vi bättre kan marknadsföra Disbyt och få fler personer att skicka in material. Jag kommer att ta en diskussion om de synpunkter som kommit fram här både med Disbytombuden och med styrelsen. Alla goda idéer är välkomna.
När det gäller statistik så har vi ganska bra koll på inflödet av nya uppgifter som på hur mycket sökningar det görs. Ökningstakten har varit ganska linjär genom åren. Täckningsgraden av Sveriges befolkning före 1908 har ökat med ca 4 % årligen. Vi ligger i dag på drygt 40 % av befolkningen.
Antalet som skickat in till Disbyt har legat ganska konstant hela tiden på 25 % av medlemmarna. (På den tiden man gjorde släktforskarförteckningar, så brukade ungefär 1/3 av alla medlemmar skicka in uppgifter.) Jag skulle tycka det vore trevligt om man kunde få fler medlemmar att skicka in uppgifter.
Vi kommer också senare i höst ha ett möte med Dis-Norge som ju har tvillingbasen Dis-Treff, där vi kommer att diskutera hur vi kan utveckla Disbyt vidare.
Tack för era synpunkter så här långt! Kom gärna med fler vilda förslag.
/Olof C
| Av Rolf Eriksson (M01977) Tisdagen den 23 september, 2008 - 10:51: |
Hej
Intressant att följa diskussionen. Som gammal polis är jag lite kritisk till orden stöld och stjäla även om det står inom citattecken. Det är ju ett brott som ska beivras. I stället borde det stå att man hämtat uppgifter från en databas som är öppen för medlemmar. Att man hämtar dessa rakt upp och ner utan att kontrollera är inte bra men det lär vi nog få leva med.
Den stora frågan är väl hur vi ska få flera att lämna sina uppgifter. När man som disbytombud frågar varför man inte gjort det får man ofta lite underliga ursäkter. Den klart konstigaste är:"Jag är inte färdig". Vem blir färdig med sin släktforskning? Andra förklaringar är att "jag är inte säker" och "jag har hämtat det mesta på DISBYT". Jag brukar uppmana att ändå skicka in för man kanske har hittat något som någon annan har missat.
De problem som varit med basen i sommar och gjorde att de sparade lösenorden försvann har givit mig extra jobb. Över 400 mejl har inkommit med begäran om bättre lösenordet. Detta tar jag fram manuellt och som bonus ser jag när man senast skickade in sitt utdrag. Alla med minst ett år sedan sist får en liten påminnelse att det nog är dags för en uppdatering. Det har givit respons och tillströmningen av uppdateringar har ökat, tyvärr blir det väl bara tillfälligt.
Låt oss alltså propagera för mera inskick, påverka medlemmar på alla sätt, skriv i medlemsstidningar, delta i utbildningar, ordna klubbträffar med DISBYT som tema.
DISBYT är en bank att ösa ur, få fler att uttnyttja den!
/Rolf E
| Av C-G Magnusson Tisdagen den 23 september, 2008 - 11:06: |
Lägg ner DISBYT och satsa på en referensdatabas istället. Då är det ingen tvekan om att de som bidrar gör det för att dela med sig.
| Av Alf Christophersen (M00919) Tisdagen den 23 september, 2008 - 11:33: |
Det finnes andre, kanskje mer viktige årsaker til at man aldri skal registrere DISBYT/DIStreff-data på direkten i sin database, men derimot først verifisere funnet overfor slektsforskeren som har bidratt med data.
I Norge tror jeg at jeg har gjentatt samme historie n ganger, for mer eller mindre døve ører.
Her i Norge bruker vi GEDtreff som forsøker å identifisere soknene utfra en analyse av registrerte stedsnavn. Normalt går det bra, men noen ganger blir det helt feil.
En av mine aner er Eilev Solberg som levde på 1500-tallet på Solberg i Drangedal (telemark).
Så lenge jeg passer på å alltid registrere i det minste soknet for gården, så vil GEDtreff gjøre en bra jobb.
Ikke alle har slik praksis, men registrerer kun gårdsnavnet for en hendelse, og jeg har funnet flere slektsforskere som kun skriver Solberg, fordi det ut fra vedkommendes synspunkt var gitt, under registeringen.
Uheldigvis, Solberg er et entydig soknenavn i Beitstad i Nord-Trøndelag (dog slått sammen med Beitstad i dag, men kirken heter fortsatt Solberg.
Så i vår Distreff-base finner man også Eilev Solberg som en person som levde samme tid i Beitstad.
Har dog ikke sjekket om noen har tatt dette for god fisk ennå, men ser ikke bort fra at det har skjedd, eller vil komme til å skje.
Mao. KONTAKT alltid bidragsyter før du registrerer noe som du har funnet på DISBYT/Distreff.
Det kan være en feil generert av automatisk stedsgjenkjenning.
(Og, om du finner slike feil, så er det ingen grunn til å skjelle ut registrator for å ha gjort feil, det har dessverre skjedd her og medført at innsender har trukket bidraget sitt. :-( )
| Av Daniel Berglund Tisdagen den 23 september, 2008 - 14:04: |
En variant är att bygga in en påminnelse i Disgen, avstängbar naturligtvis, som poppar upp en gång om året. Det skulle få slöfockar som jag att uppdatera lite oftare, i synnerhet om själva insändandet blir lite enklare, vilket det nog blir i 8.2.
En annan sak vore att ge bättre stöd i Disgen för att hålla reda på vilken information som ska rapporteras till Disbyt och vilken som inte ska det. Var och en kan givetvis själv göra en egen markering idag, men finns det en färdig kryssruta per person "skicka inte till Disbyt" så blir det enklare och tydligare och kanske därmed också kommer till användning redan från början. Då försvinner ju en av ursäkterna.
| Av Niklas Lundin Tisdagen den 23 september, 2008 - 14:08: |
C-G Magnusson får gärna förtydliga sina rader.
| Av C-G Magnusson Onsdagen den 24 september, 2008 - 17:26: |
Jag vet inte vad som behöver förtydligas? DISBYT var från början ett sätt för släktforskare att hitta gemensamma anor, idag verkar det vara något annat. När jag exempelvis föreslog här på DIS forum att vi nationellt tillsammans skulle bygga en genealogisk referensdatabas pekade Olof Cronberg på att de flesta personer redan finns i DISBYT ...
| Av Rolf Carlsson Onsdagen den 24 september, 2008 - 18:48: |
Om Du menar att succesivt bygga upp en databas med unika identiteter över Sveriges historiska befolkning tror jag inte på detta åtminstone inte inom de närmaste 5-10 åren, varvid det som då finns i DISBYT kan vara en grundplåt. Detta är snarare ett vetenskapligt projekt än något som en förening kan sköta.
Som tidigare påpekats är nu den kritiska massan så stor i DISBYT att inriktningen delvis förskjuts. Genom släktkopplingarna och överlagringarna från flera medlemmars inrapportering byggs en referensdatabas inom ramen för DISBYT upp utan att individerna behöver tilldelas identiteter. Samtidigt ges en möjlighet att kontakta den medlem, som rapporterat in.
DISBYT duger i grunden bra (men kan säkert förbättras på vissa punkter). Huvudproblemet med DISBYT är inte funktionaliteten utan medlemmarnas vilja till inrapportering och återrapportering.
| Av C-G Magnusson Torsdagen den 25 september, 2008 - 17:27: |
Jag tvivlar på att DISBYT som det är uppbyggt någonsin kan bli något som liknar en referensdatabas, men det har argumenterats om det redan i en annan tråd. Låt mig bara nämna att för mig innehåller en referensdatabas allt möjligt om personerna med källhänvisningar, förutom en levnadshistoria genom källorna även bilder, dokument, multimedia m.m., således inte bara namn och information om födelse resp död. Att bygga upp en databas på vetenskapliga grunder torde inte hindra att frivilliga krafter inom släktforskningen bygger upp den. Tanken var det skulle vara en gemensam nationell satsning, inte bara föreningar utan med arkivmyndigheter och skolväsendet (om de nu skulle nappa). Det är en stor satsning som måste få ta tid att skapa och som noggrannt kan byggas upp. Kanske är den satsningen ännu för stor vårt bräckliga föreningsliv att driva ... och jag ska inte käbbla mer om detta nu.
| Av Alf Christophersen (M00919) Torsdagen den 25 september, 2008 - 18:09: |
Jeg regner med at du har tenkt over konsekvenser av å publisere rått det som brukere har registrert som kilder, f.eks. henvisninger til Pappa, onkel, navngitte slektninger etc., mange av dem ant. i konflikt med sekretesslover etc.
Har du derfor tenkt gjennom hvordan og hvem som skal utføre arbeidet med å filtrere vekk alle slike sensitive kildeangivelser? Det kan til og med være at noen har registrert som kilde for en misforstått registrering kjente historikere etc. og dermed komme kanskje i konflikt med disse.
Jeg tror DIS og DIS-Norge vil være mest beskyttet ved å kun angi at kilde er angitt for vedkommende, og evt. med flere stjerner antyde kvalitet (ikke mulig i Norge siden vi ikke har noen offisiel kildeangivelsesindeks som det ser ut til at dere har i Sverige :-)
Det andre er, hvor tenker man seg at arbeidskraften skal komme fra (kvalitet må jo sjekkes av tredjeperson for å bli kvitt opplagte fel)
I og med det er vanskelig nok å få bidrag til Disbyt er jeg redd for at vi/du overvurderer sterkt interessen for å delta i oppbyggingen av en slik base :-(
Noe å tenke over.
| Av C-G Magnusson Fredagen den 26 september, 2008 - 18:13: |
För mig är det självklart att man följer gällande lagar, därför nämnde jag det inte.